Vy


Önskasjön 090919-20

Vy från Önskasjön

Då vattnet börjar svalna på hösten brukar gäddorna vara rätt bra på hugget. Kanske dags för en specimensatsning?
Vi blev fyra medlemmar från Umeåspecimen (Lars, Christian, Andreas och jag) som fyllde bilarna med diverse utrustning, kopplade på släpvagnar lastade med båtar och styrde kosan mot Andreas föräldrars stuga i närheten av Önskasjön. På lördag var vi ute på sjön på morgonen. Lite småkall, men inte alltför obehaglig morgon. Andreas och jag gjorde ett litet försök att trolla öring på morgonen. Det ville inte riktigt ge något och då vi hörde att Christian och Lars hade redan fått ett par gäddor så riggade vi om till gäddwobblers.
Det normala brukar ju vara att gäddorna är strandnära. Man brukar hitta dem in i vikarna där det finns mycket betesfisk. Vi styrde båten in till Andreas favorit vik, men det enda vi lyckades få där inne var ett par gäddor kring kilot.
Det kändes inte så lovande.
Samtidigt fick det andra båtlaget kontakt med lite större gäddor längre ut. Inga jättar, men dock fisk i 3 kilos klassen. Andreas tyckte att vi skulle prova en annan vik som låg i närheten. Istället att veva upp beten så tänkte vi trolla oss fram. Plötsligt, en bra bit från land, small det på en fisk på Westins jätte i orange/guld som trollades med hjälp av en sidoparavan. Vattendjupet på platsen var 12 meter och wobblern har ett djupgående på 3 meter.
Öring?
Tyvärr släppte fisken ganska omgående.
Vi fortsatte trolla runt på området i förhoppning om att det skulle finnas fler huggvilliga firrar. Det hände inget mer, så vi fortsatte i ursprungliga riktningen. Plötsligt fick vi åter ett hugg på betet som fiskades med hjälp av en sidoparavan. Den här gången en Rapala magnum i grönt i positionen N 63º 46' 52.72" E 018º 46' 48.79" .
Nu satt fisken fast! 


Andreas med en rejäl gädda

Vattendjupet var 18 meter där fisken högg. Snacka om pelagiska gäddor. Fisken vägde strax över 8 kilo. Längden var 95 cm, så nu pratar vi om välgödd fisk. Fisken var rejält bred över ryggen.

Fikapaus


Efter fikat vid stranden fortsatte vi fisket. Nu höll vi till längre ut från land, men trots att vi hittade ett område med väldigt mycket fiskekon på ekolodet så blev det inga fler hugg. Ett telefonsamtal till det andra båtlaget bekräftade det vi misstänkte. Fisken var inte på hugget helt enkelt.
Vi fiskade faktiskt 6 timmar utan ett minsta napp. Det var likadant för det andra båtlaget.

Andreas och jag bröt fisket för dagen och tog upp båten och for till stugan för att förbereda middagen. Lars och Christian var också på väg mot hamnen.
Efter två timmar hade de forfarande inte kommit till stugan.
Hade det hänt något?
Ett telefonsamtal bekräftade det vi hade börjat misstänka.
Gäddorna hade kommit igång vi skymningen. Lars och Christian hade haft väldigt roligt fiske med gäddor upp till 7 kilo som plötsligt högg lite varstans.
En gädda hade t o m hoppat helt upp i luften och försökt hugga sidoparavanen på vägen ner!

På söndagmorgon fortsatte vi fisket på samma område där vi såg så mycket fisk dagen innan. Efter några turer fram och tillbaka fick vi en gädda på ca 5 kg.
Sedan var det lugnt.
En liten öring lyckades vi lura med en öringwobbler, men annars var det lungt.
Efter några timmars harvande hittade vi ett gundområde ganska långt ut från land. Som grundaste var det 8 meter djupt. Runt omkring låg djupet på mer än 20 meter.
Ett fiskeställe!
Vi körde över grundtoppen från alla riktningar för att förstå hur den ser ut då det plötsligt small på på den ena djupriggen. Vi rent hörde smällen från djupriggsvajern. Första tanken var förstås att ljudet vi hörde var linan som lossnade från utlösaren. Jag greppade spöet - men linan satt fortfarande fast i utlösaren!
Vad var ljudet då?
Jag vevade upp djupriggslodet som var av avlång modell med blank styrfena. Då jag tittade lite mera nogrannt på den såg jag det blanka metallet i risporna efter gäddtänder.
Gäddan hade huggit på djupriggslodet!

Jag har varit med om det där 2 gånger tidigare, men man slutar aldrig förvåna sig över hur stora byten gäddan kan tänka sig att ta.

Trots att vi visste att fisket skulle nog komma igång vid skymningen igen avslutade vi fisket vid 3-tiden. Annars hade vi nog inte kommit hem före  midnatt.

Jag tycker att Önskasjön var ett trevligt fiskevatten.
Det blir fler turer dit.

090922 Lasse

 


Tillbaka