Vy


Havet 090906

Där brukar harren stå

Det har varit fruktansvärt blåsigt på sistone. Jag har länge legat i startgroparna för en tur över till Holmögadd och harrarna där, men som sagt det har blåst rätt bra på sistone. Då jag klev upp på söndagmorgon råkade slänga en titt över hemmaviken - kavlugnt! Snabbt fick jag igång datorn och kollade vad yr.no hade att säga om dagens väder. Det skulle fortsätta att vara rätt lugnt.
Då blev det bråttomt!
Inom en timme hade jag faktiskt tankat båten, gjort iordning en liten matsäck och fått fram fiskeprylarna mm.

Knappt en timme senare var jag på plats. Vädret och vinden var verkligen optimala.


Metodiskt fiskade jag mig från det ena harrstället till det andra.
Tomt.
På ett ställe var det en harr på 15 cm som var efter flugan. Snacka om en antiklimax. T o m mitt säkraste harrställe svek mig totalt. Jag tror inte att jag någonsin blivit utan fisk där förut.
Nu blev jag det.

Efter 2 timmars fiskande vände jag båten hemåt igen. Vill de inte så ...
Väl hemma bytte jag flugspöet mot fågelstudsaren och bar tiken till båten. Hon är inte så förtjust i båtåkandet, så ett visst tvång behövs innan hon sitter i båten.

En stund senare höll jag på med att smyga mig till en flock gräsänder som vilade på stenarna en bit utanför skäret vi kommit till och Trulli skällde på en mink som hade gömt sig bland strandstenarna. Efter en rätt lång och försiktig ansmygning fick jag ett bra läge på en and och fick iväg ett bra skott. Till min förvåning fick fågeln luft under vingarna och flög ut mot havet.
Vadå! Bommade jag på 110 meters avstånd?
Nä - fågeln flög bara några tiotals meter och stöp ner stendöd.
Puh.


Efter att jag hade hämtat fågeln med båten gick jag till hunden för att se vad den höll på med.
Hunden försökte kämpa sig in under en stenblock varifrån man hörde minkens fräsande. Jag drog upp några lite mindre stenar som låg intill den stora stenbumlingen var under minken huserade. Minken blev tydligen stressad av detta och försökte springa sin väg, men den hann bara några få meter innan tiken kom ikapp.
Då var det nog inte så roligt att vara mink längre.

En rätt nöjd hund!

090906 Lasse

 


Tillbaka