Bjuröklubb 090729
Själva Bjuröklubb
Via hemsidan kom jag i kontakt med Lennart (Team Char) från Skelleftehamn. Lennart hade gjort sporadiska försök att trolla efter havsöring utanför Skellefteå - men med ett skralt resultat. Jag kände igen mig själva från tiden innan jag kom i kontakt med några tävlingstrollare från Karleby i Finland som lärde mig hur man lyckas med havsöringsfisket.
Alltså man vet inte ett jota. Var, hur, när, vilka beten?
Att lista ut allting själv känns direkt övermäktigt.
Jag tyckte att det lät som en rolig idé att få komma till Skellefteå och testa om havsöringsfisket funkar likadant där som vid hemmavatnen utanför Umeå.
Så ett par dagar senare guppade vi i Lennarts båt utanför mynningen till Skellefteån. I strålande solsken! Med havet som höll en yttemperatur på 17°C!
I slutet av juli!
Perfekta förhållanden?
Hmm ... kanske inte riktigt.
Vi riggade sidoparavanerna med olika wobblers. Den ena sidan av båten med småwobblers som skulle kunna attrahera de öringar som kände sig sugna på spigg. Den andra sidan av båten riggades med wobblers av strömmingstorleken. På det viset tänkte jag att vi skulle få indikationer på storleken av beten öringen föredrog för tillfället.
Vi startade fisket vid Skötgrönnan.
Efter ungefär 30 minuter löste ett av spöna ut (N 64º 36' 14.67" O 021º 29' 31.91"9), men det satt inte någon fisk på.
Hmm - vad var det där? Lennarts pulkor gick lite ryckigt i den höga farten - linan kanske bara självlossnade från utlösaren? På linan satt förstås den nya prototypen.
Jag blev lite fundersam. Det var nog en fisk ändå.
Det hände dock inget mer, så vi bestämde att flytta ända till Bjuröklubb där det varma vatttnet från Skellefteån kunde ha spätts ut med kallare havsvatten.
Det hade det inte, utan vattnet där höll samma temperatur som vid Skötgrönnan.
Efter en stunds trolling löste samma (!) spö ut igen utan att någon fisk satt på. En stund senare hände samma sak för tredje gången.
Förbannat!
Jag frågade Lennart om jag fick göra i ordning spöet enligt vad jag har beskrivit i artikeln fiske med pulkor.
Det hade han inget emot, så en stund senare hade jag förberett en överraskning åt nästa öring som vågade sätta tänderna i prototypen. Det dröjde faktiskt inte länge innan spöet löste ut igen (N 64º 27' 38.90" O 021º 36' 30.08") och NU SATT FISKEN PÅ!
Lennart med första havsöringen!
Snacka om att bli glad. Öringen var absolut ingen märkvärdig fisk. Den vägde nog knappt 1,5 kg, men känslan av att ha gjort allting rätt överglänsade stort det som fisken saknade i vikt.
Riktigt roligt. Dessutom var fisken den första havsöringen som kommit upp i Lennarts båt.
Vi lyckades faktiskt få tre stycken öringar till under dagen. Alla var små, men de bevisade dock att det går att fånga öring på trolling utanför Skellefteå också. Dagen kan summeras med ca 13 hugg (de flesta av dem faktiskt på prototypen).
Om man tar de dåliga förutsättningarna med i beräkning kan man bara dra en slutsats: Det formligen kryllar av havsöring där ute.
Det blir nog flera fisketurer dit.
Säkert.
090730 Lasse
