Webshop startsida
Tillbaka ett steg
Giganten
Finns i 2 storlekar och 4 olika
utföranden. Giganten, Harriett med stjärt, Harriett (utan
stjärt) och Regnbågsmördar´n.
Giganten Harriett Harriett utan stjärt
Regnbågsmördar´n
Vid vissa tillfällen behövs något större beten. Att sitta ute i hård
blåst, flera minusgrader och issörjigt pimpelhål genom
ett oändligt tjock is och försöka att finlira med lätta
och nätta fiskedoningar och en mormyska man knappt kan se.
Nä.
Då vill man ha prylar som sjunker ner utan dröjsmål och sträcker linan ordentligt. Helst ska man också kunna känna att det ändå finns ett bete fastknutet i linan.
Då funkar Giganten bra.
Giganten är så pass tung att den går att använda vid "gångpimpel" dvs. man fiskar i 2 eller fler pimpelhål samtidigt genom att gå mellan pimpelhålen viftande med spöna.
En rolig fiskemetod både för utövare och för publiken ...
På sommaren brukar jag använda Giganten vid spinnfiske med lätt haspelutrustning.
Om abborrarna är tveksamma då det gäller smaken på vanliga jiggar så kan de ändå hugga helt hysteriskt girigt på en stor och färggrann mormyska som är agnad med metmask eller en fiskbit.
Rödingarna har också lite svårt att motstå sådant emellanåt. Eller ganska ofta.
Harriett (läs harr - i -ett) är en halvstor platt mormyska som man får att simma sidlänges med lämpliga små knyckar med pimpelspöet. Utan påknuten stjärt, men agnad med maggots eller annat lämpligt så får Harriett en mjukare och mindre sidåtgående rörelse. Med påknuten stjärt utan agn blir den ettrigare och yvigare i sina rörelser.
Vad som är rätt för dagen är något som harren, rödingen, regnbågen, abborren, öringen mfl bestämmer.
Inte du eller jag.
Regnbågsmördar´n är en lurvigare variant av Harriett. Regnbågarna har en konstig förkärlek för maraboufluff. Mycket maraboufluff. Gärna med inslag av glitter i all fluff.
Konstiga fiskar.
Men vill de äta sådant så varför kämpa emot. Effekten av alla mormyskor med lurviga stjärtar kan förhöjas genom att smaksätta dessa med lämpliga dofter. "Juice" som man pressar ut från en oskalad räka kan få den mest tveksammma regnbågen att låta sig luras.
En sista gång.
Nä.
Då vill man ha prylar som sjunker ner utan dröjsmål och sträcker linan ordentligt. Helst ska man också kunna känna att det ändå finns ett bete fastknutet i linan.
Då funkar Giganten bra.
Giganten är så pass tung att den går att använda vid "gångpimpel" dvs. man fiskar i 2 eller fler pimpelhål samtidigt genom att gå mellan pimpelhålen viftande med spöna.
En rolig fiskemetod både för utövare och för publiken ...
På sommaren brukar jag använda Giganten vid spinnfiske med lätt haspelutrustning.
Om abborrarna är tveksamma då det gäller smaken på vanliga jiggar så kan de ändå hugga helt hysteriskt girigt på en stor och färggrann mormyska som är agnad med metmask eller en fiskbit.
Rödingarna har också lite svårt att motstå sådant emellanåt. Eller ganska ofta.
Harriett (läs harr - i -ett) är en halvstor platt mormyska som man får att simma sidlänges med lämpliga små knyckar med pimpelspöet. Utan påknuten stjärt, men agnad med maggots eller annat lämpligt så får Harriett en mjukare och mindre sidåtgående rörelse. Med påknuten stjärt utan agn blir den ettrigare och yvigare i sina rörelser.
Vad som är rätt för dagen är något som harren, rödingen, regnbågen, abborren, öringen mfl bestämmer.
Inte du eller jag.
Regnbågsmördar´n är en lurvigare variant av Harriett. Regnbågarna har en konstig förkärlek för maraboufluff. Mycket maraboufluff. Gärna med inslag av glitter i all fluff.
Konstiga fiskar.
Men vill de äta sådant så varför kämpa emot. Effekten av alla mormyskor med lurviga stjärtar kan förhöjas genom att smaksätta dessa med lämpliga dofter. "Juice" som man pressar ut från en oskalad räka kan få den mest tveksammma regnbågen att låta sig luras.
En sista gång.
Giganten Harriett Harriett utan stjärt
Regnbågsmördar´n