Fjosiken 230816-19
Inför jaktpremiären tänkte jag kolla fågelbeståndet på några ställen i inlandet. Och kanske också fiska lite.
Eller kanske rent av bara ta några dagars semester.
I vilket fall så packade jag bilen full med saker som behövs för att kunna bo några dagar i tält och en hel del fiskeprylar.
Först och främst tänkte jag kolla statens jaktmarker vid Fjosiken och också Sorsele allmänning.
Det var inte lätt att hitta någon bra tältplats vid sjön i och med att stränderna var ganska branta och steniga. Efter en rätt lång letande lyckades jag hitta en fin och rätt jämn platå 5-6 meter högt från sjön med väldigt fin vy och hygglig båtplats.
Varför jag envisas med att tälta så avsides är att jag vill komma bort från vägarna för hundens skull. Hundarna kan vara rätt nyfikna och kan lätt springa några hundra meter från lägret ifall de hör något intressant. Men tältar man vid stranden på en sjö där den närmaste vägen är flera kilometer bort så får man fiska i fred utan att behöva oroa sig för hunden.
Rätt trevligt faktiskt!
Både för hunden och hussen.
Det hade hunnit bli kväll innan jag blivit klar med lägret. Tanken var att lämna fiskandet till nästa dag, men då man sitter och käkar middag och får se mängder med vakande småfisk så är det lite svårt att låta bli att prova en stund.
Och det tog inte många minuter innan första öringen nöp Irrblosset (färg 8)
Väldigt fin matfisk!
På morgonen for jag och hunden iväg på en söktur i skogen. Pixie är bara dryga 5 månader gammal, men det här med jakt har hon tydligen i generna. Hon törs inte fara så långt från husse på sina sökturer än så länge, tillräckligt långt för att kunna få tag på fågel.
Terrängen vid Fjosiken är inte direkt rolig. Mestadels brant och storstenigt, men det fanns också lite större platåer med små myrplättar omgärdade av fin tallskog.
Så det kändes inte helt hopplöst.
Pixie börjar se ut som en vuxen hund!
Och faktiskt efter en timmes promenad fick jag höra vingslag från flera fåglar följd av ivrigt skall.
Tjäderhönan lockade hundvalpen med sig genom att kackla och flytta sig kort från träd till träd. Hundvalpen kunde faktiskt följa fågeln med lätthet och fick flera förnyade ståndskall. Till slut satt tjädermamman kvar i en hög tall förmodligen väldigt nöjd med att kunnat få hunden bort från sina kycklingar.
Jag lyckades faktiskt smyga mig till bra skotthåll och hade fri sikt till fågeln.
Så där skulle Pixie fått sin första fågel ifall det hade varit jakt.
Under de ett par dagar hittade vi inga fler tjäderkullar utan bara några ensamma fåglar. Föryngringen i det området hade nog misslyckats i det stora hela.
Fisket nådde inga större höjder heller.
Kanske var vattnet lite väl varmt eller så fiskade jag fel på något sätt. Men fisket,där gav inget mersmak direkt.
Men vi kunde hålla oss i matfisk utan problem.
Middag med efterrätt!
En dag gick vi flera korta turer på olika håll i Sorsele allmänningen, men resultatet var riktigt klent. Bara glest med gammfågel.
Det här bådar inte gott inför Pixies första jakthöst ...
230915 lasse
