Hakatjärn 230211
Till slut så måste man bara ta ledigt från arbete. Men att åka iväg till någon naturskön sjö i fjällvärlden är alltid en projekt som kräver dagar av planering, ett par dagars bilåkande, tonvis med utrustning och mycket tid.
Som man inte har.
Att åka ut till en skogstjärn med frugan är ett bra alternativ. Man behöver några pimpelspön i ryggsäcken och en maggottburk i fickan. Och förstås ett korvpaket!
Ganska mycket enklare - och kan vara nog så mysigt.
Och fisket oavsett art och fiskesätt är något man kan lära sig av ifall man är vaken.
Den här gången också.
Mitt standardknep då jag åker ut på fiske där folk fiskar mycket är att gå ner i lindimension och storlek på bete. För att kunna göra det så måste man också ha nättare pimpelspön som har en mjuk klinga och en rulle som är försedd med slirbroms.
Varför det?
Jo - så här.
De fiskar som finns kvar i vatten där det fiskas hårt är försiktiga och kanske lite smartare än sina bröder som redan hamnat på stekpannan.
Och försiktiga fiskar föredrar mindre beten.
För att kunna fiska med mindre beten som förstås är lättare än de större - måste man ha en tunn lina. En lätt mormyska orkar inte sträcka ut en grov lina. En lina som ser ut som en spiralfjäder dämpar bort alla de konstnärliga darrningarna dom behövs för att lura en försiktig firre.
Dessutom syns inte en tunn lina lika djävligt som en tjockare.
En klar fördel!
För att kunna kroka en fisk med en tunn lina som töjs som en gummisnodd - så måste man ha en mormyska med en BRA krok i en rätt vinkel (krhm - draggen...). Annars krokar man inte en fiskjävel. Och de som man eventuellt krokar brukar kliva av just då man - jo ni vet ...
Och förutsättningen att man ska kunna drilla en fisk med tunn lina är att man har någonting mellan sig och den blivande middagen som dämpar bort de värsta knyckarna och ge fisken lina ifall den efterfrågar sådant genom att rusa iväg.
Så - ett bra pimpelspö med rulle med slirbroms.
Morgonen var svinkall. Det blåste en del och det var ett tiotal minusgrader. I och med att solen sken från en klarblå himmel så hade de få som orkat släpa sig upp på morgonen ställt sig sittandes med vinden i ryggen och solen mot nästippen.
Väldigt klokt.
Och vad gjorde jag?
Jag gick över hela tjärnen till motsatta stranden som låg i skuggan och där vinden blåste riktigt bra eftersom den fick ta fart över hela tjärnen.
Hmm?
Jo. Ljuset styr fisket mer än man tror. Också på vintern.
Och om man inte vet något om stället där man fiskar så ska man alltid leta efter gränslinjer där det sker en förändring.
Alltså gränsen mellan grund och djup. Gränsen mellan stenbotten och slätbotten. Växtlighet och fritt vatten.
Eller gränsen mellan ljus och skugga.
Så där satt vi och frös, men fick också ett gäng mindre regnbågar och ett par hyggliga rödingar. Samtidigt som de som satt i solen kammade hem fångster mellan nada och niente.
Draggen 3.0 i en favoritfärg dvs pink/silver
Den färgen/mormyskan gav samtliga (de flesta?) fiskar.
Jag provade faktiskt samma mormyska i andra färger, men de föll inte fisken på läppen - så att säga.
En fin dag med nästan väl mycket frisk luft ...
230407 lasse
