Holmön 210218
Renar på isen!
På morgonen klev jag ordentligt tidigt. Tanken var att jag skulle vara framme på Holmön vid gryningen.
Men vid fyratiden visade termometern -20° C.
Istället satte jag mig vid datorn och läste nyheter. Drack kaffe. Svarade på mejl. Drack mer kaffe. Och kollade på termometern emellanåt.
Och drack kaffe.
Till slut så hade faktiskt temperaturen orkat upp några grader så lite motvilligt drog jag på mig lager på lager med kläder. Den nyinköpta värmevästen hade körde jag igång direkt.
Överst hade jag flytoverall, skoterhjälm och tjocka vantar.
Man blir för fan som en michelingubbe med alla de kläder. Smidig som ett kylskåp.
Men det är kallt att köra skoter på havet. Luften står aldrig still och fartvinden i så pass många minusgrader som det var på morgonen kyler ner ganska duktigt.
Överfarten gick bra. Isen liknar mest ett biljardbord. Slät och fin.
Jag var lite besviken på värmevästen. Jag tyckte att den gav dåligt med värme. Väl framme kollade jag på indikatorlampan och kunde konstatera att den slocknat.
Fick igång den och började pimpla. Då slocknade värmevästen ...
Kabelbrott.
Jaha - en sådan dag.
I de två första pimpelhålen såg jag bara en masa spigg. Men faktiskt gled det fram en rätt fin harr i hål nr 3. En kilosbit kanske.
Den kom fram lite tveksamt och nosade på mormyskan. Försvann för att dyka upp efter en liten stund igen. Nosade på myshkan och försvann.
En liten stund senare var det fullt med spigg under pimpehålet.
Vid hål nummer fyra bytte jag till röda maggots och efter en stunds pimplande ställde jag spöet ifrån mig med mormyskan kvar i vattnet och försökte få värmevästen att lyda.
Plötsligt vaknade spöet till liv och efter en stunds drillning fick jag in en hygglig harr i pimpelhålet.
Då jag rotade efter kameran i fiskeväskan kom jag på att den stod nog kvar på bordet hemma med batteriet i laddning ...
Så det blev mobilfoton.
Nu är jag lite osäker om det var färgen på maggotarna, det lugnare fiskesättet eller att harrarna hade en huggperiod som gjorde att jag kom i kontakt med en eller ett par harrar i varje hål jag borrade upp.
Roligt var det i alla fall.
Det bete som harrarna fördrog var Draggen 3.0 i färgen 24 dvs 100%. Ingen överraskning direkt att harrarna vill ha bruna beten.
Faktiskt fick jag upp samtliga harrar som högg, men ser krokningen ut på det här viset så kommer fiskarna inte lös förrän kroken rostar sönder ...
Men det var framme flera ytterst försiktiga firrar som vägrade att hugga oavsett hur jag än försökte lura dem.
Vid ett pimpehål var det lite djupare. Kanske 80cm djupt med rent sandbotten. Och inga spigg. Jag envisades att ligga kvar och pimpla med så försiktiga rörelser som möjligt. Jag flyllde också pimpelhålet till hälften med issörja för att minimera ljusinsläpp.
Och inga spigg.
Plötsligt fick jag se en ordentligt bred harrnos styra rätt mot mormyskan. För att sedan vända sig åt sidan bara ett par centimeter före. Jag försökte rädda situation genom att skicka ner mormyskan i botten och vibrerade den hetsigt så att det dammade i sanden.
Och samma harr kom tillbaka lika lugnt och nosade på mormyskan utan att öppna munnen.
Jag fick ta en ordentlig titt på fisken då den gled under pimpelhålet.
Det var en harrhane med ordentligt stor segel och den var stor. Det är lätt hänt att man överskattar storleken på fisken i vattnet, men nu hade jag ändå haft upp flera harrar på dryga kilot.
Den harren vägde mycket mer. Förmodligen mer än 1,5kg kanske rent av 1,7kg.
En riktig Holmöharr. Kul att se att de finns kvar än.
Jag fick ytterligare någon hygglig harr
Men inga som var ens i närheten som den store var.
Kul ändå!
Det som jag tycker ät extra glädjande var att jag tycker att jag såg ett flertal harryngel i området. Rent av många.
Ett gott tecken inför framtiden!
210218 lasse
