Havsöring 180602
Jag har nog aldrig varit riktigt bra på att sova.
Och med åldern har jag inte blivit bättre på det. Snarare tvärtom. Så nu hittade jag mig ute på böljan blå redan vid halv fyratiden i full färd med att försöka hitta någon öring.
Det var lugnt.
Vädret var bra. Det blåste rätt hårt emellanåt, men då vinden kom från land så blev det aldrig några vågor att prata om. Istället mörknade bara vattenytan där vindilarna drog fram.
Havsöringsväder!
Jag tror att rovfiskarna gillar att ljusförhållanderna varierar nere i vattnet. Dagarna då vattnet står still och solen gassar på från en molnfri himmel bör det vara svårt för havsöringarna att smyga sig till småfisken. Då jagar de nog inte lika seriöst. Men då vattenytan är bruten så bör läget vara bättre för dem.
Och för oss fiskare också.
Nu var det dock fina förutsättningar.
Jag hade precis fått fram en stor kopp med grädde med en skvätt kaffe i och börjat lyssna på morgonens första nyhetssändning, då jag såg hur spöet som fiskade i propellerströmmen tvärt böjdes ner och det formligen matade ut lina från rullen precis likadant som vid en bra bottennapp.
Fast nu hade jag mer än 4 meter vatten under båten och wobblern gick nog inte mer än 50cm under ytan.
Då jag betraktade spöet och rullen så blev det klart att jag dragit på en bättre fisk!
Istället för att direkt dra ner på farten och börja drilla fisken så brukar jag istället bara sakta styra båten i medvind och veva upp de andra spön.
Först då andra beten är uppe tar jag upp spöet fisken sitter på och börjar dra ner farten.
Jag tycker att den metoden fungerar bra.
Det gjorde det nu också och efter några minuter såg det ut på det här viset på durken.
Öringen vägde faktiskt hela 6,5 kg!
Speedysik i färgen Solskenströmming
Det har gått troll i färgvalet på havsöringsdragen. Samtliga öringar jag fått i sommar har huggit på samma färg. Det blir förstås så att man fiskar mer med den färgen som ger fisk och därför får man mer fisk på den och så vidare.
Annars kan det vara så att den färgen gör sig bra i det vädret vi haft på sistone. Man har så att säga inte behövt dra på sig någon regnställ direkt ...
Lite senare kom jag på att jag lovat en bekant att visa hur man trollar efter havsöring.
Nu bör det vara bra läge! Får man upp en öring så brukar det inte vara helt omöjligt att få en till.
Fast ni vet säkert hur det brukar vara då man har gäster med sig.
Fisket brukar inte vara på topp just då ...
Inte den här gången heller. Efter flera timmars fisklös släpande av wobblers slog jag stopp i maskin för att kunna lista ut någon fin plan för att lura ens en öringsrackare.
Så.
Nu hade vi harvat på i något djupare vatten och släpat stora wobblers relativt nära båten. Jag förklarade gäste att vi provar istället med mindre wobblers fiskade i längre släplina med paravanerna längre ut från båten och fiska något grundare.
Efter 20 minuters körning såg jag hur paravanen som jag kört alldeles för långt ut på ett grund tvärt dök ner under vattenytan.
Bottennapp!
Då jag tog i spöet för att försöka skaka lös wobblern från stenen den fastnat i - så kände jag ett par djupa gungningar.
Fisk!
Jäklar så roligt!
Gästen fick drilla upp en skaplig öring på knappa 3 kg
Som högg en Exsil i 9cm i ... färgen Solskenströmming
En riktigt fin dag med andra ord!
170604
Lasse
