Sjöfågeljakt 140831
En lyckad dag!
Inför årets sjöfågeljaktpremiär hade jag
klurat ut en ny strategi. Istället för att försöka
gömma mig vid någon strandbuske hade jag dragit på mig
vadarbyxor och tänkte placera mig mitt i djupfåran där
sjön var som smalast. Under de tidigare jakterna har jag
lärt mig att änderna gärna flyger så
långt från skog och buskar som möjligt. Genom att vada
ut till midjan skulle jag också bli svårare att
upptäcka tänkte jag.
Det fungerade faktiskt!
Efter att jag anvisat plats åt de andra passarna och själv
hittat en bra placering gav jag klartecken åt Marcus att han med
sin polare kunde starta drevet i väständan av sjön.
Det dröjde inte länge innan det flög upp mängder
med änder. De flesta tog genast höjd och satte iväg
från sjön som de brukar göra då vädret
är lugnt och soligt.
Men inte alla.
Ganska snart fick jag läge på ett par gräsänder
som faktiskt flög rakt över mig. Första skottet hamnade
nog för långt bak, men det andra skottet fick fågeln
att rasa ner.
Något senare fick jag ner ett par knipor också och
kände mig faktiskt ganska nöjd. Då plötsligt fick jag
höra hur ett par gäss kom högljutt trumpetande rakt mot
passet där jag lämnat Johnny. Fåglarna flög bara
ca 20 meter högt så jag väntade mig att få höra
något hagelskott när som helst.
Men icke.
Istället blev fåglarna varse om någonting och vinklade
sin rutt så att de skulle passera mig precis på
gränsen till hagelhåll.
Jag fick upp min gamla Browning och följde den bakre fågeln med kornet.
Det här bör gå - tänkte jag.
Jag drog till med en ordentlig framförhållning och skickade
iväg hagelsvärmen. Jag såg hur fågeln tappade
rytmen i vingslagen. Efter det andra skottet slutade fågeln att
slå med vingarna och fortsatte sin färd i glidflygning. Jag
såg aldrig någon påverkan av det tredje skottet.
%&¤¤#"%%&!!!
En stund senare var den första delen av jakten över och jag
beskrev mitt gåsskytte för Marcus som kom roende med
båten.
Fågeln hade bara flygit 400 meter till och flöt stendöd mitt ute på sjön.
Puh!
Kanadick
Vår långväga gäst Kristian hade bilat upp till
oss ända från Skåne. Då vi lyssnade på
hans berättelser om sjöfågeljakten där nere
så förstod vi att vårt jakt kanske inte är
så imponerande. Det vanliga mängden gås man får
se under en vanlig jaktdag låg ikring 10000 stycken så
vår jakt låg sisådär 9998 stycken efter.
Kul ändå!
Kristian
Det var förstås inte sjöfågeljakten som lockade
honom upp hit utan älgjakten som å andra sidan håller
högre klass här än i hans hemtrakter.
Under veckan lyckades han faktiskt att få både se älg på pass och senare också fälla en kviga.
Så det så.
140915
Lasse