Röningsjöarna 130831-130903
För abborrfisket vill man helst ha stabilt och fint väder. Det är som att abborren är bättre på taget då.
Men.
Man måste fara ut och fiska då man har tid och möjlighet för det. Och inte då vädret är rätt.
Tyvärr.
På lördagmorgon sjösatte vi båten vid de gamla sjöbodarna vid den Västra Röningsjön. Den lilla Linderbåten blev smockfull av ekolod, fiskespön, ryggsäckar med diverse tackelprylar, beteshinkar mm.
Men den flöt ändå. Bra båt.
Gps:n visade var ån som rinner mellan den västra och den örstra sjön fanns. Men ån som såg så djup och bred ut då jag var där på våren hade nu torkat ihop till en liten rännil.
Hm ...
Vi fiskar nog i den västra delen idag, resonerade jag med Lars.
Det kändes lite surt, då det var vid den östra sjön som jag fick min storabborre i våras.
Men å andra sidan bör det finnas likadana fiskar i bägge av sjöarna, tänkte vi.
Utan någon som helst kunskap om sjön styrde vi båten mot ett träd som fallit ner i vattnet. Finns det skydd så bör det finnas småfisk också.
Jo - det fanns småfisk.
Jag tror inte det dröjde längre än ett par sekunder innan den första mörten satt fast på myshkan. Och sedan en till.
Jag hann berömma mäsken som jag trodde att Lars hade slängt ut bredvid båten, men det Lars hade slängt i vattnet var överskottspån från maggotburken.
Tydligen hade vi råkat parkera båten precis ovanför ett stort mörtstim - trodde vi.
Senare förstod vi att det såg ungefär likadant ut överallt i sjön. Det fanns helt enkelt kopiöst med småmört i sjöarna.
Typ så här
Så att få tag på betesfisk var inget större problem.
Efter en liten stund hade vi fyllt beteshinken med pigga småmörtar och började att fundera på abborrfiske.
Jag började med favoritmetoden att jigga/bottenmeta med hel mört och Lars riggade igång ett flötmete.
Men abborrarna var inte på humöret. Kast efter kast fick jag veva in mörten utan att någon abborre störde mitt fiske.
Men gäddorna däremot var bättre på taget. Mestadels var det fiskar på ett par kilo, men några av dem var betydligt större.
Vi fiskade oss metodiskt mot den norra ändan av sjön och plötsligt vaknade abborrarna till liv! (N63º18.514´E15º39.599´)
Vi fick några riktigt fina abborrar som vägde upp till 1,6 kg.
Pigga fiskar som gjorde rejäla långrusningar.
Kul!
Då fisken är så här bra på hugget lär kvällsfisket bli någonting i hästväg, tänkte vi.
Fel!
Vi hittade ett verkligt hotspot på sjön i positionen N63º18.431´E15º39.825´. Området bestod av ett grundflak ganska långt från land med en massa växtlighet. Mängden fisk i området var helt sanslös. Ekolodskärmen blev stundvis helt svart när det passerade stora mörtstim under båten.
Och det fanns väldigt mycket gädda där. Och några fina abborrar, men abborrfisket kom aldrig igång på riktigt. Trots att vi fiskade länge mot kvällen så blev fisket bara segare och segare.
Märkligt.
Dag två började med rejält grått, regningt och blåsigt väder så vi passade på att strunta i fisket.
På morgonen dag tre möttes vi av en blå himmel och solsken.
Idag blir det bra fiske, tänkte vi!
Ån mellan sjöarna var inte bred!
Vi hittade inte någonstans att sjösätta båten i den östra sjön så gjorde vi ett försök att kämpa oss igenom all växtlighet i den lilla ån.
Det gick faktiskt vägen utan några större problem och snart satt vi parkerade med båten där jag fick min stora abborre på våren (N63º18.110´E15º41.112´).
Och ett par minuter senare hade vi fyllt hinken med småmört.
Men abborrarna ville inte vara med på fisket.
Så vi trollade i sakta fart med hjälp av elmotorn och försökte hitta fisken.
Till slut hamnade vi i positionen N63º18.043´E15º41.603´ och hade den grymmaste abborrfisket som jag har upplevt. Kanske vad Lars har upplevt också. Antalet abborrar kanske inte var så uppseendeväckande, men storleken på fiskarna var det.
Helt makalöst!!!!
Två av abborrarna vägde strax över 2 kg! Därutöver fick vi ett helt gäng abborrar på +1,5kg.
Vad ska man säga ...
Nu har vi nog upplevt det värsta abborrfisket någonsin.
Dag tre gav ytterligare en abborre på +2kg, men på något sätt kändes inte fisket lika viktigt längre.
Bottenmete med mört var solklart det bästa sättet att fiska. Så bra att det aldrig fanns anledning till att ens prova någon annan fiskemetod.
Fast mörten var tacklad bara med en enkelkrok så fastnade abborrarna bra. Då de beter sig på det här sättet har de svårt att undvika kroken.
Dag 4 fortsatte vi fisket på samma ställe, men fisket var klart segare. Och i ärlighetens namn var vi inte heller lika bra på hugget.
Vi kände oss nog ganska mätta på abborrfisket. Jag koncentrerade mig mest på fotandet medan Lars skötte det mesta av fiskandet och drog till slut upp ytterligare en abborre som vägde strax över 2 kg.
Man vet att man blivit något fartblind av fisket då en fisk som i vanliga fall hade fått telefonerna att gå varma och luften full av gratulationer, istället kvitterades med orden - kul, fin fisk.
Nåväl - fotandet gick bra.
Jag lekte lite med den nya kameran och fick till roliga foton i lite ovanliga vinklar.
Vilket foto!!!
Ett 6 meter långt metspö fick agera som kamerastativ - det fungerade faktiskt rätt bra.
Här en fiskdrillningen fotad underifrån
Det här fotot illustrerar tydligt anledningen till att det finns så mycket mört i sjöarna. Stränder hade på många ställen breda bälten med växtlighet och därmed gott om skydd för småfisken.
Man blir kaffesugen!
På vägen hem, trötta, men nöjda. Vi efter det makalösa fisket och hunden nöjd efter att ha fått ta några ronder med en grävling.
Alltså - en bra dag! Och en väldigt bra fiskeresa som man får ta fram från minnerna arkiv då man fiskar tomt nästa gång.
Jo - det känns som att jag hamnat mitt i stimmet och det mesta går ens väg för tillfället.
T o m jakten går hyfsat bra. Viltet verkar går åt mitt håll och skotten sitter också där de ska sitta.
Återkommer om detta då jag får tid över.
Men nu är det mycket på gång.
131012
Lasse