Sleneset 130818-24
På morgon 2 såg det ut så här från fönstret i rorbun som vi hyrde i Sleneset.
Inte så lockande direkt.
Men fiskar man i Norge så får man räkna med dylikt väder.
Tyvärr.
Vi var framme i Sleneset på morgontimmarna mot måndagen efter att vi sjösatt båten i Stokkvågen och kört de tiotal distanser mellan fastlandet och Sleneset. Sjösättningen gick väl relativt bra trots att rampen där var en naturramp och det var lågvatten.
Men att få upp trailern var svårare. Efter några omtag så kom den upp på torra land och vi kunde åka iväg. Vi alla förstod att ta upp båten på samma ställe var uteslutet utan att ha en traktor till hjälp.
Men det var inget vi kunde lösa just där och då klockan 04.00 och utan en människa i rörelse.
Det fick vi försöka fixa i sinom tid.
Överfarten var helt odramatisk och tog ca en timme.
Efter att vi fått in packningen i stugan åt vi en snabb frukost och for iväg på fiske. Att gå och lägga sig på morgonen brukar bara göra huvudet seg och förstöra dygnsrytmen, resonerade vi.
Om det nu var så bra tänkt, vete tusan, men det möjligjorde en fisketur i alla fall.
Vi visste att det var ordentligt hårt väder på väg in mot området söderifrån, så vi satsade på området norr om Sleneset.
Men fisket gick trögt. Vi fick en del mindre torsk på grundtopparna, men fisket ville inte lossna riktigt. Det kom upp någon halvfin torsk på 7-8 kg, men i det stora hela var det väldigt trögt.
Förutom makrillfisket!
Vid positionen N66º23.293´E12º42.990´, dvs Barden, hittade vi ett helt hysterisk stim med makrill som högg så fort vi fick ner ett bete.
Riktigt roligt!
Senare på dagen började vinden att tillta och det började dessutom regna rätt häftigt. Regnet kom med en sådan hastighet att det gjorde ont i ansiktet då man stack upp näsan över kanten för vindrutan på båten.
Det hela började kännas som djurplågeri, så vi tog beslutet att avblåsa fisket.
Det kändes vettigt.
Vi gjorde några korta försök med fiske inomskärs i Sleneset. Att ta sig ut på havet var helt uteslutet. Vinden kom från syd och höll nog hastigheter mellan 15-20 m/s.
Lite torsktrolling
Kanalen som vetter österut från samhället var full med småtorsk. Roligt fiske på sitt sätt, men efter att vi fått den 20:de torsken på 2,5 kg började det hela smaka lite avslaget.
Småtorsken gillade bäst en röd/vit Rapala magnum. Den var helt överlägsen och slog andra beten med - hmm - torsklängder.
Jag fick dock en trevlig filmsnutt med den nya undervattenskameran. Bilden blev förstås väldigt rörig pg a att båten skakade i vinden och av vågorna. Därutöver trasslade kroken på betet fast sig någonstans på jiggkroppen och fick hela betet att snurra runt.
Makrillarna tyckte ändå att det såg lite spännande ut.
Då det inte gick att fiska på ett seriöst sätt så hängav vi oss åt den kulinariska delen av fisket.
Det mest minnesvärda var nog den stekta lubben, den norska glassen med en skvätt whisky i ( Halleluja!) och de numera obligatoriska valbiffarna som gick att köpa i den lokala matbutiken.
Så det gick ingen nöd på oss...
På torsdag skulle vinden mojna och regnet upphöra så vi började att fundera på hur vi skulle kunna komma ut på något vettigt fiske.
Det här blev lösningen!
På morgonen mönstrade vi på i Hilmars rejäla fiskebåt. Vi förstod att efter sådan blåst som det varit så skulle sjön gå grov i havet.
Helt rätt.
Vågorna som gick därute var rätt fina. Om man råkar gilla stora vågor.
Inomskärs låg havet förrädiskt lugn - ute vid det öppna vattnet var situationen en annan.
Men det gick att ta sig fram och efter en timmes tuffande slog Hilmar motorn på tomgång och tyckte att vi skulle pröva fiskelyckan.
Jo - vad ska man säga. Hilmar hade tydligen jobbat som yrkesfiskare och hade rätt bra koll på fisket i trakten.
Vi hade en sådan torskfiske att armarna höll på att trilla lös.
Riktigt, riktigt roligt!
Och det var inte bara småfisk. Inte alls.
På kvällen behövdes varken vaggsång eller någon godnattsaga för att vi skulle somna.
Och fortsätta att slita upp stortorskar i sömnen. I alla fall jag gjorde det...
Nästa morgon kom solen fram och fick havet att se väldigt inbjudande ut. Vädret i Norge är verkligen föränderligt. Att det kan slå om så våldsamt grönjävligt från ett regn som känns som en svärm av fågelhagel med en vind som försöker slita sönder kläderna man har på sig, till att dagen därpå likna någonting man kopplar ihop med sand i simbyxorna och drinkar med paraplyer i.
På fredag visade havet sin trevlighet från en hel bredsida.
Dagens första torsk och den vägde + 15 kg!
Och fisken var på hugget!
Fin torsk!
Ekolodet visade mängder med fisk
En torsk som blivit lurad av en tacklad sej.
En solbränd torsk!
Det ställe som gav oss mest fisk var Ramnen (N66º20.017´E12º10.188´) och grundryggen mellan positionerna N66º17.400´E12º16.623´ och N66º18.000´E12º18.451´.
Det fanns säkert flera ställen med bra med fisk på, men då man får stor fisk utan något större avbrott så tappar man lite av lusten att söka nya vatten ...
Det bästa sättet att fiska var att tackla en liten sej med ett par 3-krokar och ett stort sänke på 400 g. Torsken högg förstås också på jiggar och pirkar, men med en tacklad betesfisk slapp man felkroka småfisk hela tiden.
Med en pirk var det helt omöjligt att inte fastna i småsejen på vägen ner mot torskarna.
Att det är så mycket fisk i vattnet att det inte går att undvika felkrokningar brukar inte vara något stort problem hemmavid.
Det är mer av Norgeproblematik över det där.
Att trä på en bit lysslang på krokskaften i betestacklet verkade helt klart att öka mängden hugg. Kanske något att utveckla vidare. Det verkar finnas något där ...
Jag hade gjutit mina sänken för betestacklen med en fast lekande i varje ända, men det visade sig inte att fungera bra. Lekanden blev knäckta vid bottenkänningarna. Istället ska man nog bara ha kraftiga öglor av ståltråd och montera lekandet i tafsen mellan sänket och betesfisken.
Det lär fungera bättre.
Stugbyn i Sleneset
Att ta upp båten då?
Det löste sig på ett bra sätt. I Åsnes (N66º23.891´E13º08.031´), som ligger en bit norr om Stokkvågen, finns en småbåtshamn med en bra betongramp. För att rampen ska komma till sin rätt bör man nog ändå vara på plats vid högvatten.
130909
Lasse