Storuman 130508-11
I år är vattenståndet lägre än normalt i Storuman. Det är kanske anledningen till varför det inte gick att hitta fisk vid Luspholmen. Fisken har nog packat sig iväg till något djupare ställe. Eller det kan också vara så att fiskodlingen där har redan börjat avveckla verksamheten och det kanske inte blir så mycket foderspill. Om jag har förstått allt rätt så kommer odlingen vid luspholmen att flyttas till Kaskeluokt och odlingen i Ankarsund ska minskas rejält. Istället kommer den nya odlingen att bli rejält mycket större.
Vi får väl se hur det blir.
Men som sagt fanns det dåligt med fisk vid Luspholmen. Nyfiken som jag är så tog jag och följde älven uppströms genom hela deltat, men ekolodet visade ingen fisk någonstans.
Så de har stuckit långt.
Det kändes bäst att dra upp båten förbi första forsen. Det var otäckt höga vågor där.
I Ankarsund låg isen kvar så då fanns bara Slussfors kvar att åka till.
Vi startade fisket vid bojarna närmast odlingen, men då ekolodet inte visade fisk och nappen uteblev började vi att söka istället. Efter en stund hittade jag ett fiskstim på 11 meters djup på motsatta sidan om älven sett från fiskodlingen. Då blev fisket ganska lätt.
Fast på ett sätt var de lite kinkiga. Det enda de verkligen ville hugga på var Draggen i olika kulörer. Och fisken föredrog olika färger hela tiden. Första dagen fick vi bäst med mörkare färger typ svart och brunt. Dag två ville de (nästan) bara hugga på gult eller vitt.
Knepigt.
Gul Draggen var bra!
Om vädret hade skiftat så hade det hela varit lättare att förstå, men under vår vistelse var det bara regnmängderna som skiftade ...
Alltså - vädret var riktigt tråkigt med mörkgråa moln och regn i luften.
Fast får man bra med fisk så kan man stå ut med det mesta i väderväg.
Och vi fick riktigt bra med fisk. Inga jättefirrar dock, men de största rödingarna låg på dryga två kilo och de minsta vägde ett halvt kilo även de. Så det fanns fin fisk vid odlingen.
Rödingdrillning
Första dagarna var fiskestället fullbemannat med fiskare från Ryssland, men de kom ut först vid niotiden på morgonen och slutade fisket vid femtiden på eftermiddagen. Det passade oss perfekt för då de började komma ut var det bästa tiden över och då vi kom ut på kvällen efter dem så började kvällshugget.
Helt perfekt!
Det bästa sättet att tackla var att sätta en Catrinsänke ca 40 cm ovanför Draggen. Klart bäst fungerade en 6 fot långt ul-spö med en lite haspelrulle fylld med tunt flätlina med ca 1,5 meter 0,25 mm monofillina längs ut.
Fisken skyggar för flätlinor, har vi märkt. Utan en monotafs blir huggen klart färre. Den andra fördelen med monotafs är att ifall man drar fast tacklet i botten så går tafsen av före flätlinan och då tappar man inte lika mycket av linan.
På lördag var det åter många båtar vid odlingen då vi kom ut. Men nu var folk från lite närmare håll.
Fisket gick dock inte bra, kunde vi konstatera. Medan vi körde upp till fiskestället såg vi inte att någon skulle fått upp en endaste fisk.
De kanske inte var på hugget?
Men så var det inte. Fisken var minst lika huggvillig som förut, men nu ville de inte nappa på något annat än gul eller vit Draggen.
Det fanns också en regnbåge bland rödingarna
Då folk såg att både jag och gästerna från Finland började drilla upp fisk med en gång, så började de maka sig lite närmare och närmare.
Men inte fick de någon fisk för det.
Efter ett par timmars fiske var vi nöjda för dagen och började göra oss i ordning för gå iland. Jag frågade människorna i den närmaste båten ifall de ville få myshkan som jag fiskat med.
Jovars! Det ville de!
Jag knöt på tacklet på damens korta ismetespö och försökte att förklara för henne hur man ska röra betet.
Nja - att bara förklara räckte tydligen inte, så jag bad att få låna hennes spö för att kunna visa hur man gör.
Efter ett lite lyft upp från botten höll jag spöet stilla ett par sekunder.
Då kom första hugget. Jag drog till med ett ordentligt mothugg och gav henne spöet och förklarade att nu hade hon på första rödingen.
"DET HÄR ÄR FAN INTE SANT", utbrast hon!
Första rödingen!
Då det hela kändes lite orättvist mot det andra paret som fiskade bredvid oss så knöt jag på en gul myshka på deras spö också.
Bara efter en liten stund såg det ut på det här sättet i båten ...
Det var riktigt roligt att kunna hjälpa till och göra folk glada.
Det som var lite konstigt var att det inte fanns sikar på plats. Vattnet var kanske för kallt för dem än?
130526
Lasse
