Norrbyskär 120715

Vädret på eftermiddagen var nog inte riktigt den som man förknippar med havsöringsfiske... Men oftast är det så att man får fara ut då man har tid för det. Är man bara lite envis så brukar man ändå kunna lura någon fisk - fast stiltje och soligt ute på havet
Hmm.

Nåväl tappert tuffade vi iväg med Tords lilla aluminiumbåt med tre wobblers i släptåg. Vi fiskade av området från norr och faktiskt efter en timmes trolling såg jag hur spöet för wobblern (18cm) som vi fiskade i propellströmmen nickade till. Fisken fastnade aldrig på kroken, men då jag vevade upp wobblern och synade den noggrant såg jag tydliga tandmärken på den sprillans nya wobblern.
Så nog var det en öring alla gånger. Det var lite lovande.

Men trots att vi sökte igenom många ställen som såg riktigt bra ut så fick vi inga fler hugg.
Men öring såg vi. Både i form av fisk som välvde vid ytan och flera mindre öringar som hoppade helt upp i luften.
Så öringarna fanns där med de ville inte inte hugga.

Tord fick en lysande ide´och ringde sin fru och beställde en tidig middag.


Efter middagen hade solen hunnit lite längre ner mot trädtopparna och ljuset hade dämpats ganska mycket.
Lovande.

Vi startade fisket i närheten av det skär där vi hugget tidigare. Vid sydspetsen på skäret hoppade en skaplig öring och faktiskt då vi kom dit så fastnade ena sidoparavanen mit i rörelsen och började ryckigt backa bakåt.
Fisk!



Öringen var inte så märkvärdigt stor, men en pigg och väldigt välkommen blank och vacker öring.

Efter att vi fått ut beten igen körde vi genom samma område en gång till fast den här gången i motsatt riktning.
Ingenting.

Men då vi trollade tillbaka i samma riktning som första gången dök paravanen på andra sidan av båten.
Jag höll på med att försöka knäppa ett foto om de vackra omgivningarna då hugget kom så hann jag reflexmässigt knäppa ett foto på tord bara ett par sekunder efter hugget.


FISK!

Nåväl - fisken var nog inte så stor, men kanske något finare än den första. Den ställde upp med en bra fight trots att den inte vägde mer än 2 kg. Vi var faktiskt väldigt förvånade då vi fick syn på fisken första gången. Både Tord och jag var helt säkra på att vi dragit på en fisk på minst 3 kg, men öringen var riktigt stark för sin storlek.
Och faktiskt bara sekunderna efter det här fotot lyckades den skaka sig lös.





En vacker sommarkväll

Några fler öringar blev det inte trots att vi fortsatte att trolla  en stund till.
Men en trevlig dag fick vi.

120723
Lasse


Tillbaka