Abborrträsk 110411-14
Vår!
På måndagmorgon, på upprag av Fiskejournalen, fick jag inställa mig i Abborrträsk utanför Arvidsjaur.
Det skulle bli några dagars abborrfiske i de otaliga sjöarna guidad av Sonny från Abborrträsk Natursafari.
Snacka om att ha höga förväntningar. De blev inte lägre efter att jag fått höra om fisket i trakten över en kopp kaffe.
I trakten finns mängder av (hundratals) småsjöar och eftersom inlandet avfolkas förblir de flesta vatten helt ofiskade. Det lilla fisketryck som finns riktar sig mest mot ädlare fisksorter typ röding och öring.
Således är det nästan ingen som fiskar efter gädda och abborre.
Dessutom är sjöarna många. Den förra istiden har på något sätt format landskapet så att det finns småsjöar överallt. Trots att guiderna bott i trakten hela sitt liv och sysslat med jakt och fiske, så hittade de någon ny sjö emellanåt.
Häftigt!
Fisket började dock trögt. Solen sken från en klarblå himmel och temperaturen låg på ca +15 grader. Fisken var verkligen inte på hugget. Annars hade jag nog blivit förvånad - vädret var lite väl extremt.
Men det gjorde inte ont att sitta därute och bara njuta av värmen.
Vi blev ändå inte helt lottlösa - vi fick några smågäddor och ett gäng småabborrar och mörtar.
Tidigt på tisdagmorgon drog vi iväg på en långtur med skotrarna.
Vi skulle övernatta två nätter i Sonnys föräldrarhem vid Byskeälven och fiska i tjärnarna runt omkring och även prova att pimpla i Byskeälven.
I vanliga fall skulle jag gladeligen angett GPS-positioner för de olika fiskeplatserna, men i det här fallet måste jag ta hänsyn till guiderna och inte avslöja deras hemligheter.
Ni förstår säkert.
Det som var lite speciellt var att fisken gick extremt grunt. På de flesta ställen låg vattendjupet på under 50 cm.
Och där fanns fisken. I mängder.
Fiskbeståndet i de flesta sjöar som vi fiskade i var abborre, gädda och mört. Om det fanns mycket småmört så var rovfisken stor. Ju mindre mört desto större abborre.
Det hänger nog ihop på det här viset.
Är mörtarna små tyder det på att de är väldigt många och konkurrerar ut varandra om födan. Och kan inte växa till sig.
Då har rovfisken lättillgänglig mat i mändger.
Och äter sig stora.
Redan i en av de första sjöarna började tafsmaterialen för ismetet tryta.
Det fanns så att säga ganska gott om gädda i sjön ...
Jag brukar inte använda tafsar då jag ismetar abborre med betesfisk. Men i de här sjöarna gick det helt enkelt inte att fiska utan ståltafs. Egentligen borde man ha haft riktigt långa tafsar för jag tappade ett par ordentligt stora gäddor som hade slukat både agnfisken och tafsen. Jag kände bara att det var frågan om riktigt stora och tunga fiskar som jag fick drilla en stund innan de sågade av linan med tänderna.
Nästa gång jag ska upp till samma trakter kommer gäddspöna att följa med. Och flera rullar med tafsmaterial ...
Det som också var utmärkande för trakten var att maggots var inte direkt populära hos fisken.
Men det här var det!
Det klart bästa sättet att fiska abborre i trakten var att agna en stor myshka med en remsa mörtfilé.
Eller en agnad enkelkrok hängande 20 cm nedanför ett rödingblänke.
Man kan nog inte påstå att firrarna var bra på hugget, men mängden fisk i sjöarna var så stor att det nappade ändå hyfsat bra. Tidpunkten för vår resa var nog en aning tidig. I de flesta småsjöarna var isen fortfarande ganska tjock. Fisket lär bli bättre då isen börjar lossna från land.
Men vi hade det bra!
Solbrända blev vi nog också.
Jag har redan börjat fundera på att ta mig tillbaks till Abborrträsk. Kanske utrustad med grejor för lite flötmete med betesfisk.
Det borde bli väldigt roligt.
Sjöar med grov fisk där ingen fiskar ...
110424
Lasse
