Gåsflötan 110331
Första vårtecken
Så här års får man börja kliva upp i tid
ifall man vill vara framme vid fiskestället i gryningen.
Det var lättare en månad sedan.
Då jag körde över Kvarken på torsdagmorgon
så kändes det att jag var alldeles för sent ute
för solen var redan en bra bit ovanför horisonten på
den
klarblåa himmeln.
Det skulle bli en fin och solig dag.
Med andra ord - dåligt fiske.
Fast det finns alltid ett MEN i alla stora sanningar om fiske som man
samlat på sig under åren.
Den här dagen kan ju bli det undantaget som bekräftar regeln.
Den kanske enda stora sanningen om fiske, som är helt befriad
av undantag, går så här: Stannar man hemma
så får man ingen fisk.
Det är ganska säkert.
Resten av alla sanningar om fiske är mer eller mindre svajiga ...
Nåväl - det började väl ändå hyfsat
bra.
Fisken fanns där och det gick att lura dem att hugga. Fast
på
filmen ser man att de inte riktigt är på hugget.
Ju högre solen steg desto segare blev fisket.
Efter att jag bytt plats såg jag anledningen.
Förut trodde jag att fisken pendlade ut och in i havsvikarna. Att
de kom in vissa dagar för att äta upp sig, men simmade
annars runt i djupare vatten.
Nä!
De finns kvar. Och de verkar vara fullt upptagna med att - inte
göra så mycket alls.
Man känner igen sig på något sätt. Vissa morgnar
beter man sig själv likadant. Och gör inte speciellt mycket.
Fast konstigt vore det väl om fisken skulle bete sig
annorlunda än de andra levande tingen på jordklotet.
Dvs man rör sig inte i onödan och håller
skafferiet inom räckhåll.
Siken verkar att ha samma taktik.
Men sedan hände det här!
Det var en dimbank som började närma sig.
Då solen täcktes av dimman ändrade firrarna
sitt beteende.
Tydligt.
I alla fall småsikarna. De större verkade fortfarande att
lata
sig, men småttingarna blev sugna på ett mellanmål.
Lite stekfisk blev det dock
Men den bästa fångsten blev nog ändå filmerna.
Jag tycker att det är oerhört spännande att se hur
fisken beter sig i vattnet i sin naturliga miljö. Hur det ser ut
då de attackerar betet. Hur det ser ut då man drillar
fisken.
En intressant film smäller högre än en fin fångst
tycker jag.
Nåväl - nästan i alla fall.
Så det här var dagens i särklass bästa
fångst. Kanske årets bästa fångst.
Eller kanske den bästa fångsten hittills under alla år
av
filmande.
Jag ber om ursäkt för den dåliga drillningen. Jag
höll pimpelspöet i ena handen och skötte styrningen av
kameran med den andra. Och kroken på den gamla myshkan var
också för
liten ...
Nej då.
Jag blev bara så paralyserad av lycka då jag insåg
att jag lyckades få händelsen på film och glömde
bort mig totalt.
Det är skitsamma att fisken slet sig - för filmen blev bra!
Var så god!
Jag är omåttligt glad ...
110402
Lasse