Jaktprov 100926
Jaktprovet startade 08.20 en bit utanför Bjurholm. Det hade varit minusgrader på natten, men frosten började tina bort i solvärmen.
Riktigt fin morgon.
08.22 hörde vi första skallet. Jag hörde på hunden att hon inte tvekade en sekund utan skällde med ett stort iver.
Tjäder!
Varken domaren eller jag hörde något uppflug så med stor sannolikhet hittade hunden fågeln som satt kvar i sitt övernattningsträd.
Tiden förlyter sig inte speciellt snabbt då man väntar på någonting. De 10 minuterna som krävs för att arbetet ska räknas som ett fullt jobb kändes långa.
Väldigt l å å å å n g a!
Slutligen gick domaren fram och skrämde lös tjädertuppen som snällt satt och lyssnade på hunden.
Bra start.
Bara en liten stund senare kom vi upp på en liten kulle i en gles tallskog. Ett hundratal meter framför oss hörde vi tunga vingslag och ett par skall. Sekunderna senare kom en tjädertupp seglande i luften och slog fast i en tall på under 20 meters avstånd från oss. Som tur var hade vi ett par träd mellan oss och tjädern. Hunden kom efter och började skälla redan en bit ifrån trädet i full galopp.
Där stod vi blixt stilla och tittade på skådespelet.
Om de förra 10 minuterna var långa så var de ingenting i jämförelse med de eoner av tid som vi fick genomlida stående där utan att ens nästan våga blinka med ögonen.
Ungefär två år senare knackade domaren mig på ryggen och visade sin tidtagarur som precis hade passerat 10 minuter.
Ett fullt jobb till!
Vi skrämde lös tjädertuppen och fortsatte promenaden. Med ovanligt lätta och spänstiga steg den här gången.
Jag vågade inte hoppas på några fler fågeljobb, men vissa dagar går allting ens väg. Vi hann inte gå mer en ett par hundra meter innan hunden var i full fart igen med att skälla på fågel.
Den här gången var hon inte lika säker på sin sak utan skällde trevande och flyttade på sig rätt mycket. Så småningom började skallet att tätna och slutligen skällde hon på i dryga 100 skall i minuten igen. Efter 10 minuter skrämde domaren lös orrhönorna hunden skällde på.
Och det blev ett fullt jobb igen!
Egentligen var provet klart då - och det hade inte ens gått en timme.
Helt £¤#"¤¤#!& osannolikt! Därefter gick vi med så lätta steg att jag är osäker på om vi rörde marken längre.
Hunden lyckades faktiskt skälla ytterligare ett fullt jobb på tjäder.
Men det kändes inte lika viktigt längre.
Domaren lovade räkna ihop poängen ikväll så här väntar vi med stor spänning på resultatet.
Och tiken ska få sig en extra fin middag.
Det har hon gjort rätt för.
100926
Lasse
