Storuman 090825-28
Ersättning för tv
Årets fågeljaktstart hade jag som vanligt planerat till de fjällnära skogarna. Den här gången provade jag det statliga området U 25 i närheten av Slussfors i Storuman. Från vägen var det en promenad på ett par kilometer till en tjärn som låg vid gränsen till jaktområdet. Att bära med sig tältet, sovsäcken, ombyten och provianten fick svetten att lossna ganska ordentligt.
I närheten av den tilltänkta lägerplatsen frikopplade jag Trulli (finnspetstiken) och ganska snart fick hon upp ett fåglar (tjädertuppar). De var gammfåglar som inte tordes sitta kvar då hunden började skälla, utan stack iväg ganska omgående.
Efter att jag byggt upp lägret gjorde vi en liten tur i näromådet utan att hitta någon fågel.
Nästa dag tog vi en riktig långpromenad i jaktområdet och letade igenom olika skogstyper utan att hitta en enda fågel.
Totalt dött.
Tyvärr så bekräftades mina misstankar om fågelstammen i år. Föryngringen hade nog slagit slint för andra året i rad och fågeltillgången har blivit därefter.
Kvällspyssel
Torsdag morgon började dock rätt lovande. Bara efter 15 minuters promenad fick jag höra ett fast ståndskall. Efter 10 minuters smygande var jag ca 40 meter från hunden som skällde upp mot topparna av en grupp 3 höga granar. Det är inte så tvärenkelt att få syn på en fågel som sitter blixtstilla i en gran. Medan jag försökte få fram kikaren så fick fågeln nog och stack iväg.
Förbannat.
Dagen gav ytterligare kontakt med en fågel, men den orkade inte lyssna på hunden utan stack iväg nästan omgående då hunden började skälla.
Ingen ungfågel någonstans.
På en myra skrämde jag lös en ripa. Riporna går ju hemskt ofta i gäng så jag tog fram kombin från ryggen. Efter bara några sekunder flög det så klart upp en ripa till och innan den han till skogskanten fick jag bössan att smälla och ripan stöp i backen. Senare på kvällen delade jag och trulli broderligt på det stekta ripbröstet.
Rätt gott faktiskt.
En trött hund
På fredagsmorgonen vaknade vi till smattret av regndropparna på tälttaket.
Usch.
Då regnet gjorde ett litet uppehåll packade jag ner lägret i ryggsäcken och började promenaden mot vägen. I hällregn.
Jag tror inte att året 2009 kommer att vara något toppår för fågeljakt - fast man ska nog inte dra några långtgående slutsatser efter första jaktturen. Det kan finnas områden med mycket fågel också.
Vi håller tummarna!
090901 Lasse
