Fiskeblogg 210727-29
Snacka om klart vatten!
Jag hittade en bra tältplats bara ett par kilometer från Linsundet vid Norska gränsen där jag sjösatte båten.
Eferrätten till måltiderna växte bakom tältet!
Udden där jag slog upp tältet var torr och fin med en bra skyddad vik där jag kunde förtöja båten. Och en "private beach" i närheten som jag inte trodde skulle komma till användning.
Där hade jag fel.
Den nya kameran tar riktigt bra foton!
Vädret var inte riktigt sådant som man förknippar med bra fiske. Men i och med jag inte varit på Överuman på sommaren förut - så vad visste jag.
Ekolodet var inte så mycket till hjälp heller utan visade för det mesta helt tomt skärm. Egentligen vart än jag åkte.
Jag testade 3 oolika fiskemetoder. Hala långedrag, släpa wobbler och på några sällsynta ställen där man såg lite mer ekon i lodet testade jag ankra upp båten med hjälp av elmotorn och pimplade en stund.
Utan att få en fisk.
Första kvällen lyckades jag att få exakt ett hugg på en wobbler. Det hugget resulterade 2 utmärkta filéer.
Fin kvalité på öringen!
Överumanöring!
I ett sund fick jag väldigt fint napp som drog ut lina i rask takt. I spöet kände jag ett mjukt motstånd, men tyvärr inga knyckar.
Efter en stund så kunde jag veva in båten till nätet wobblern fastnat i. Istället för att markera nätet ordentligt med flaggor eller bojar så hade man knutit på en linspole som knappt flöt i vattenytan i ena änden av nätslingan.
Så här kan man också göra ...
Det hade också råkat bli så att nätfiskaren hade glömt att skriva sitt namn och telefonnummer på "nätmarkeringen".
Något senare drog jag fast wobblern i nätslinga nr 2 som var märkt på ett likadant sätt.
Jag har faktiskt lite synpunkter på dylikt fiske. Att folk tjuvfiskar har nog förekommit i alla tider. Jag förstår att de boende anser sig äga rätten att fiska för husbehov i statens vatten.
Men problemet med att inte märka sina nät som ligger på grunt vatten kan resultera att någon får nätet runt propellern och en eventuell simtur till närmaste strand. Jag har hittills klarat mig från sådant, men en gång var det faktiskt bara den "finska problemlösaren" som jag hade till hands som lösgjorde mig från nätet innan vågorna som slog in från aktern lyckades sänka båten.
Den gången var jag inte glad på människan som lagt ut näten utan att märka dem.
På morgonen roade jag mig med att kolla hur utbrett nätfisket är i Överuman genom att se efter hur många båtar åkte runt och samlade in nät.
De var rätt många och vissa jobbade i flera timmar ...
Efter att jag förstod hur landet ligger i Överuman så gav jag egentligen upp fisket. Det kändes ganska meningslöst.
Istället åkte jag bara runt och njöt av det fina vädret. Jag gjorde faktiskt också något som jag egentligen aldrig gör - solade och badade!
Som tur var så hade jag med mig en stor filt att ligga på och badlakan. Vattnet i sjön var så kallt att jag fick stålsätta mig inför varje simtur.
Rätt härligt faktiskt.
Genom att släpa en wobbler strandnära lyckades jag få ett par öringar till i kilosklassen.
Men jag tror inte att det blir några fler fisketurer till Överuman för min del.
Det är nog inte värt besväret.
210804 lasse
