Fiskeblogg 210628 (Kvällsfiske)
Det skulle blåsa alldeles för mycket hela dagen.
Alltså-det går att fiska havsöring i hårt väder. Det gör det.
Är det roligt? Det tycker inte jag.
Så istället att fara ut i värsta vinden sköt vi upp fisket till kvällen. Vinden brukar oftast mojna mot kvällen.
Fast den här gången gjorde det inte det.
Vi kunde fiska på läsidan av en ö, men om jag inte tyckte om vädret så gjorde inte öringarna det heller.
Det blev inte ett nafs hur vi än bytte beten och körstilar.
Men jag gillar inte att ge upp heller. Har man liks tagit sig ut så vill man ändå hitta någon huggvillig fisk. Det hela blir lite av en utmaning.
Så vi for runt på bekanta och till slut på helt obekanta ställen, men resultatet uteblev helt.
Det finns faktiskt en lite klurig detalj med det här att söka nya fiskeställen.
Det brukar bli så här: Då man kommer ut så börjar man alltid fisket på ställen där man lyckats förut. Ofta får man någon fisk där och då fortsätter man att trolla på området så länge det händer saker.
Först efter att fisket dött av helt åker man och söker efter nya öringställen.
Eller att det inte går att få fisk på de sedvanliga positionerna. Och då far man och letar efter nya ställen.
Det där blir lite fel. Hugger inte fisken på de ställen där man brukar få dem, så är de förmodligen inte alls på hugget. Och då hugger de nog exakt lika dåligt på de nya ställen man besöker.
Eller att man fiskar på de vanliga ställen så länge huggperioden varar för att sedan söka av nya ställen. Och då är huggperioden över där också.
Det blir gärna lite dumt.
Men likförbannat sökte vi efter nya öringställen och kammade förstås - noll.
Men säg den olycka som varar ...
Mot senkvällen lugnade sig blåsten något och jag började få vittring på havsöringar.
Och då styrde jag båten direkt mot ett sund där jag fått öring på kvällarna. Och gav fan på att leta efter nya ställen ... Smart eller hur?
Och vi drog på en hyfsad öring nästan med en gång. Fisken högg på en 16cm Kariglitter fiskad 20 meter bakom en sidoparavan. Just där fisken högg så var sundet rätt smalt och den sydvästliga vinde kunde blåsa in med full styrka.
Det gick inte bra.
Tropts att vi säkrat linan i utlösaren med gummisnodd så lyckades fisken med hjälp av vågorna få paravanen att lossna och glida ned till trevägslekandet vi använder som stopper ca 1,5 meter framför paravanen.
Men en pigg fisk, hård vind, vågor, paravanjävel, spön och linor i vägen blir det hemskt mycket att hålla reda på.
Jag lyckades att nudda fisken med håvramen just innan den trasslade linan i trollingmotrfästet som skar av den.
%&¤#¤%&/%¤#Q!!!
Lite senare var vi åter i farten och drog på en fisk som lossnade direkt efter hugget.
Då jag styrde iväg båten för att kunna sno och åka tillbaka till sundet så fick vi på fisk nummer 3 - som vi faktiskt lyckades att få upp i båten och ner i transportbaljan utan krusiduller!
En arbetsseger ...
Efter den fisken dog fisket av helt. Igen.
Det verkar gå någon slags brytgräns vid 22.00 - efter det tycker jag att fisken hugger dåligt.
Men att åka tillbaka till hamnen efter fisket på en nästan kavlugnt hav är hemskt trevligt!
Så det blev en fiskedag som inte hamnar i historieböckerna direkt.
Men tyvärr är dåliga fiskedagar en alldeles för frekvent förekommande företeelse i mitt lilla hobby.
Men vi blev inte utan fisk nu heller!
Ikväll kommer vi att få lite lugnare väder.
Och dessutom har vi fått nya direktiv: Fånga större fisk!
Det gillar jag. Så nu ska vi försöka ge oss på att få upp några lite grövre havsöringar.
Få se hur det går.
210629 lasse
