Laxtrolling Norrskär maj 2017
Resan började inte bra.
Som tur var så åkte jag till Rovågerns hamn på kvällen före avresan. Bara för att kolla att bränslepumparna fungerar så att jag kan tanka båten på morgonen.
Pumparna fanns överhuvudtaget inte kvar.
Istället fick jag åka fram och tillbaka till stan för att hämta bränsle. Det slutade med det att jag inte hade riktigt så mycket bränsle med mig som jag hade tänkt mig men jag trodde att det skulle räcka.
Fast det kändes inte riktigt bra ...
Jag är medlem i Sjöräddningen, men det skulle kännas pinsamt att ringa efter hjälp för att man fått soppatorsk.
Det får bara inte hända.
Tidigt på morgonen låg havet kavlugnt!
Jag hade bestämt mig att åka exakt en timme och slå stopp på maskin för att kunna få fram bränsleförbrukningen för huvudmotorn. Resultatet blev ca 25 liter/timme då jag höll en hastighet på 36-37 km itimmen.
Resultatet var ungefär i nivå vad jag hade förväntat mig dvs, 1,25 liter/distans i marschfart. Då man tänker på hur stor och tung båten är så är resultat helt ok.
Väl framme vid Waldersgrundet matade jag ut planerboardspulkorna och sänkte ner djuploden. Jag riggade ut 3 spön på varje sida på varsin planerboard och 3 spön på varje djuprigg dvs. 12 spön totalt.
Släplinelängden på planerboardspön blev 40 meter och beten tyngde jag ner med sänken eller SnapOn divers fastsatta ca. 15 meter framför betet. På djupriggarna stackade jag beten med 2 meters mellanrum med 25 meters släplinelängd på det nedersta betet och 5 respektive 10 meter längre lina till beten ovanför.
Jag hann trolla i några minuter innan jag märkte att styrningen för trollingmotorn hade lagt av. Jag kunde ganska snabbt konstatera att allt såg rätt ut, men apparaten som styr trollingmotorn var stendöd. Jag kom på att jag hade sett att den gick lite trögare åt ena hållet jämfört med den andra några dagar tidigare då jag försökte trolla efter havsöring i hällregn.
Den jäveln hade nog läckt in vatten in i motorn eller elektroniken och dött precis som den gjorde sommaren innan.
Apparaten pallar inte för regn!
Snacka om att bli less ...
Väl hemma efter fisketuren har jag kollat upp vad folk skriver om
Panther Electro Steer på nätet och kunde snabbt konstatera att det är inte bara jag som haft otur med en måndagsexemplar utan produkten är bara helt jävla värdelös. Många fiskare har tydligen med sig dubbla uppsättningar för att försäkra sig om att ha en som fungerar ... Istället för att företaget ifråga skulle förbättra produkten och göra den vattentät så lagar de lydigt reklamationerna och skickar tillbaka produkten till kunden. Och produkten går snart sönder igen och förstör en fisketur ...
Skitprodukt!
Några fler fisketurer har jag inte tänkt att låta den apparaten förstöra för mig - den saken är säker.
Genom att låsa trollingmotorn att gå rakt framåt så kunde jag hjälpligt styra båten med drevet för huvudmotorn ända tills vinden kom upp i typ 5 m/s. I hårdare vind var jag tvungen att trolla med själva huvudmotorn. Det funkar det med, men bränsleförbrukningen skiljer ganska mycket mellan en 8 hk trollingmotor och en 150 hk Volvo Penta.
Problemet var bara att jag fick springa mellan förarplatsen och akterdäcket i ett. Och mestadels satt jag inne i hytten och missade alla eventuella hugg jag haft.
Och missa dem gjorde jag med säkerhet för efter första dagens fiske kunde jag konstatera att jag haft ett linbrott där linan gått av vid utlösaren. Om linan hade snurrat runt utlösaren då jag virade ner djuplodet eller om utlösaren var för hårt ställd vet jag inte. Men jag vet att det hade varit en fisk som slitit av linan. Och förmodligen ingen liten fisk heller för linan var en fräsch 0,45 monofil som håller för ca 17 kg.
Och jag hade aldrig ens märkt hugget ...
Därutöver drog jag fast ena djupriggen i någonting, mest troligt ett nät som slitit sig. I den smällen tappade jag ett djuplod och ett par beten.
Snacka om att det djävlas emellanåt.
För natten låg jag vid hamnen i Norrskär
Hamnen är liten, men välskyddad. Norrskär har nog varit ett väldigt aktivt fiskeläger en gång i tiden, men nu var det inte mycket folk i rörelse där.
Utöver mig så fanns det ett gäng från mellersta Finland som tältade på ön. Trevligt folk!
De hade faktiskt lyckats få ett par laxar en dag så fisket var inte helt hopplöst. De kunde berätta om ytterligare en båt som var och fiskade i samma trakter och de hade lyckats få upp en lax på hela 19 kg!
En av dagarna blev det alldeles för hårt väder så jag valde att promenera runt på ön och fota.
De sista två dagarna fick jag fiska helt själv i Kvarken - inga andra båtar syntes till. Det är faktiskt lite tråkigt för genom att studera var de andra trollar så kan man ofta lista ut var man ska fiska.
Nu fick jag försöka att systematiskt testa igenom olika områden, men det gav inga fler kontakter med fisk som jag kunde konstatera med säkerhet.
Så nu är jag åter på hemmaplan och smider nya planer. Jag har troligen hittat en bättre lösning för styrning av trollingmotorn. Ifall det inte djävlas mer än vanligt så kan jag styra med ett trådlöst fjärrkontroll i fortsättningen.
Därutöver kommer jag att skruva en trådlös "dödmansgrepp" i trollingmotorn som bryter strömmen i den om jag hamnar längre bort än ca 10 meter från båten. Nu använder jag mig av en säkerhetslina, men jag märkte att vid vissa tillfällen blev det inte av att kroka fast den.
"För jag skulle bara" ...
Sådant kan leda till att man guppar i vattnet mitt ute i Kvarken och tittar efter hur båten försvinner i horisonten.
Så det blir en sådan här!
Dödmansgrepp
Djupriggsutlösarna har jag bytt ut mot nya Scotty utlösare.
Mot slutet på vecka 23 blir det dags för ett nytt laxtrollingförsök.
Ifall det inte blåser för mycket.
Lasse
170528
