Ramfjord 120304-08
Äntligen ute på isen!
Resan startade vid midnatt mellan lördag och söndag.
Puh.
På morgonen kom jag och Marcus fram till Rovaniemi där vi stuvade all utrustning i släpvagnen och startade resan mot Tromsö.
Väl framme vid Tromsö måste jag erkänna att jag och ryggslutet hade fått nog av bilåkande.
På vägen upp till stugbyn gjorde vi en avstickare till Ramfjord och gjorde upp om parkeringsplats hos familjen där vi parkerade ifjol.
Vi var välkomna.
Tidigt nästa morgon var vi redan ute på isen och borrade och sågade pimpelhål. Då jag fick igång ekolodet fick jag direkt se lite fisk, men de gick bara i närheten av bottnet.
Inget gott tecken.
Dessutom var det mycket snö på isen.
Inget vidare tecken det heller.
Farhågorna besannades ganska snabbt.
De få fiskar som ekolodet visade var inte speciellt intresserade av våra pirkar.
Till slut lyckades Markus lura en liten torsk på sin svartlackade Valio.
Resans första fisk!
Efter ett par timmars fiske började jag bli rastlös och gav mig iväg med Marcus ut mot det öppna vattnet. Vi borrade pimpelhål vid jämna mellanrum och doppade ner ekolodsgivaren och pirkarna.
Det blev ingen större succe.
Vädret var dock fin!
Då vi kom tillbaks till baslägret fick vi besök av lokala som trodde sig veta att det fanns mer fisk längre in i fjorden.
Jaha.
Efter lite korvgrillning startade vi färden åt det hållet.
Resultatet blev dock nästan lika skral.
Bara enstaka småtorskar.
Nästa morgon startade vi fisket längre in i fjorden (N69º31.619´E019º13.909´). Det fanns ganska gott om torskskallar och fiskrens lite varstans på isen.
Lovande!
Vid första pimpelhålen fick vi några enstaka småtorskar, men då ekolodet inte visade så mycket fisk drog jag iväg ett par hundra meter längre ut mot mitten på fjorden.
Direkt då jag stoppade ner ekolodsgivaren förstod jag att kommit rätt. Fiskstimmet var ungefär 10 meter tjock. Och det var inte sillstim det var frågan om utan man kunde tydligt se att det var större fisk som stimmet bestod av. Jag viftade åt de andra och skickade ner pirken snabbt.
De firrar som gick överst på stimmet reagerade direkt då pirken började närma det djup där de gick. Tre - fyra fiskar reste sig ganska raskt mot pirken och snart fick jag börja hissa upp en hygglig torsk.
Sedan en till. Och ytterligare en.
Nu var vi på gång!
Men då kompisarna hade sågat klart sina pimpelhål var stimmet borta. Vi envisades ett tag med att vänta ifall de skulle återvända.
Men det gjorde de aldrig.
Jag fortsatte mitt sökande och de andra gick tillbaka till sina första pimpelhål. Jag lyckades faktiskt hitta några stora stim med både sill och torsk, men några större fångster blev det inte.
Fisken var väldigt ovillig.
Jouko lyckades slutligen bärga en något finare fisk.
Fisken var ingen jätte, men vägde nog ändå någonstans mellan 5-6 kg.
Här ett kort från fjolåret
Då man jämför foton förstår man kanske vad felet med det dåliga fisket låg i. Tidpunkten var nog lite för tidig eller vädret för kylig.
De lokala vi pratade med bekräftade våra misstankar.
Enligt dem tog inte torsken på pirk då det var så här kallt.
De hade nog rätt för torsken hade inga problem att avstå från allt vi försökte bjuda dem på.
Tråkigt.
Men nästa gång vet man bättre.
120312
Lasse
